Trots frostiga nätter har jag bestämt mig för att vintern är över. Och det har blivit dags att inspektera gården för att se vilka vinterskador som uppstått. Någon rejäl vinter har det inte varit här, men något händer alltid.
Hönsgården har tagit lite stryk. Inte mycket, men de senaste stora snöfallet gav nättaket en tryckare så en av stolparna har blivit lite skev. Inget stort jobb, men det växer eftersom det blir naturligt att ta itu med de planerade uppgraderingarna av hönsgården samtidigt. Ska dela in den i sektioner så att en del i taget får en chans att återhämta sig mellan hönsattackerna. Har de allt tillgängligt samtidigt käkar de upp varenda grässtrå så fort det visar sig. Bättre att ge växterna några veckor att komma upp innan man släpper på hönsen.
Vinterskada nummer två var ett av träden i trädgårdaavdelningen. Konstigt nog var det den mest upprätta delen som gick åt. Trädet hade två stammar. En som pekade uppåt och en som nästan växer horisontellt. Hade jag gissat vilken del som var mest utsatt hade jag trott på den mest belastade. Växter är oförutsägbara.
