Jag tillhör de lyckligt lottade som fortfarande fascineras av växtkraften i jorden. De små frön jag sådde på fönsterbänken i Nyköping har nu tagit sig rejält efter att jag satt ut dem i växthuset. Tomaterna står alldeles för tätt, och det gör nog pepparn också, men då vet jag det till nästa år.
Vinrankan har exploderat av livskraft och klättrar nu bokstavligen på väggarna; Dessutom finns det gott om vindruvor – eller i varje fall embryon på den.
I Benåkern har löken kommit sig rejält, 80 procent av gurkplantorna är fortfarande i livet och har börjar blomma och min sent satta potatis att visat små rosetter som nu konkurrerar med ogräset.
De äppleträd som fortfarande är i livet har mängder av små äpplen på sig och bärbuskarna verkar kunna hantera konkurrensen från nässlor, gräs och skräppa. Hoppas bara att sorken håller sig borta från odlingarna.
