Förra året tog jag ett antal sticklingar av fläder. Trodde fläder var säker för hjort och rådjur och jag planterade ut dem för att få en fläderhäck på fältet. Hjortarna dödade allihop. Trodde jag.
I höstas fanns bara avtuggade stumpar kvar och jag planerade att göra ett nytt försök i år när jag börjar få vilthägnet färdigt. Men idag fick jag en positiv överraskning. Hjortarna dödade sticklingarna, men rötterna har överlevt.
Nu sticker det upp små fläderplantor i nästan varenda planteringsgrop och jag har hopp om framtiden. Planen var att fläderhäcken skulle ge skugga åt den armslök jag satte förra våren. Den kommer förresten också och jag hoppas den ska sprida sig så att jag kan börja skörda nästa år.
Är det något jag gillar så är det självgående växter. Det ska också bli spännande att se vilken tillväxthastighet flädern har. Den gamla busken satte tvåmetersskott varje år, men då hade den också ett rejält rotsystem att tillgå. Sticklingarna börjar från scratch och då lär resultatet bli lite mindre imponerande.
