Det finns en del sysslor här på gården som tyvärr aldrig blir akuta. Djur och försäljning – samt sånt som kostar pengar kommer alltid först. Det betyder att en del växter blir försummade. Som min lavendel.
Varje år sår jag minst ett hundratal lavendelplantor eftersom jag på lång sikt gärna vill ha en lång häck med lavendel. Men eftersom det aldrig blir någon panik med dessa tåliga växter blir de lätt stående i växthuset. Även om det bara är en timmas jobb att sätta ut dem verkar den timman aldrig dyka upp.
Jag kan lägga flera dagar på stora projekt – men dessa små blir lätt försummade. Nu är det först en bit in i augusti som jag fått ut min lavendel i fält. Om de klarar sig överlåter jag till högre makter.
Lyckligtvis är lavendel en av mina mest tåliga växter. Tidigare år har det hänt att jag glömt lavendelplantor i växthuset över vintern – men ändå har mer än hälften klarat både torka och kyla. De har vuxit upp till stora och starka individer.
Annars tror jag mycket på just frösådd lavendel som hela livet får leva i samma klimat. I början köpte jag en del plantor men de klarade sig betydligt sämre än de jag dragit upp själv. Så frösådd är det som gäller här.
Tänkte försöka mig på sticklingsförökning till våren vilket sägs vara rätt lätt. Nu känner jag mina egna brister och att komma ihåg vattenkannan är en av dem. Men det är värt ett försök i alla fall.
