Mina arrenderade marker är nästan klara för sådd. De senaste dagarna har jag tillbringat i traktorn.
Efter att ha röjt och fått min arrendemark i bruk förstår jag fördelarna med storskalighet – att lägga igen diken och slå ihop fält. Plöjning och harvning tar betydligt längre tid när man har att göra med oregelbundna fält. Dessutom har jag tre öar av sten i mitt jordhav, och där får man försöka cirkla sig runt med redskapen.
Ibland har jag tänkt strunta i de delarna av fälten som ligger vid öarna. Det rör sig ändå bara om ett par tusen kvadratmeter. Men sen har jag framhärdat. Lite kul och pittoreskt är det i alla fall med fält som snirklar sig lite.
Men det har varit knepigt att få ihop det på slutet. Hur jag än gör så blir det en slutfåra och den är inte lätt att harva igen. Jag plöjde 20 cm djuptoch med en torva på var sida så blir det ett 40 cm dike. Inga problem att ta sig över med traktorn – men slutresultatet efter harvandet blir ändå ett sluttande dike.
Klart man kan fortsätta köra fram och tillbaka men någonstans måste man säga stopp. Nästa plöjning, om två år, då ska jag försöka få till en snyggare plöjning. Och då har förhoppningsvis en del av rötterna brutits ner. Nu fick jag stanna regelbundet och rensa plogen. Det börjar med att en rotbit fastnar och sen samlar den på sig både gräs, jord och rötter. Till slut har man ett par hundra kilo hängande i plogen. Inte nog med att det går trögt då. Den plöjer inte heller.
Men allt blir bättre i framtiden.
