De kycklingar som kläcktes i februari har nu blivit unghöns och tillräckligt stora för att släppas ihop med de vuxna. Och det har varit helt odramatiskt.
När kycklingarna blev lite äldre flyttade jag ut dem till hönshuset och där har de bott bredvid de äldre hönsen i flera veckor. Eftersom de både sett och hört varandra hela tiden blev det ingen dramatik när jag öppnade luckan.
Jag har en avdelning i hönshuset för unghöns och som ett första steg i min planerade ombyggnad av hönshuset har jag satt upp en vägg mellan den avdelningen och resten av utrymmet. Tanken är att det utrymmet i fortsättningen ska vara för människor och små kycklingar. Därifrån ska det gå att sköta både äggplockning och utfodring utan att få massa strö på skorna.
I väggen har jag två luckor, en för att släppa in och ut höns och en mindre avsedd för ett värprede på golvet. Jag har haft en del höns som föredragit det.
När jag släppte ihop hönsen så öppnade jag bara den större luckan på kvällen. För säkerhets skull ställde jag en stol framför. Då blir det lite krångligare för de stora att ta sin in. Har tidigare haft problem med tuppar som tagit sig in till de små och ställt till med kaos.
Men nu har det varit lugnt. De små hoppar fram och tillbaka genom luckan och de vuxna verkar inte bry sig. Mindre dramatik kan uppstå när någon av de smått inte hittar tillbaka till luckan. Först har de stora inte brytt sig, men har den vilsekomna blivit för störande har den fått ett litet nyp av tuppen. Inget illvilligt utan mer som en knuff – Skärp till dig nu!
Nu är det bara en tidsfråga innan mina Sussex och promenerar omkring i hönsgården. Och ordningen på gården är återställd.