Idag mötte Marlon sin överman. Jag höll på i köket när jag plötsligt hörde ett fruktansvärt oväsen. Marlon sprang i panik, fräsande och skrikande genom hela huset. Och hans fruktansvärda motståndare följde efter som klistrad.
Först förstod jag inte vad det var. Det såg ut som en orm som ringlade sig runt den lilla katten. Och det var inte lätt att hjälpa till. Först när han hade flytt in i ett hörn under sängen lyckades jag få fatt i honom – och hans motståndare.
Det visades sig att Marlon hade attackerat ett flugpapper. Men till skillnad från handdukar, strumpor och krukväxter – så slog flugpappret tillbaka. Och när Marlon försökte slå sig fri så blev det bara värre. Till slut hade han flugpapper lindat runt ena bakbenet, svansen och på magen. Det var först när jag kunde hålla fast i rullen som han kunde slita sig fri.
När han kommit loss stannade han inte för att tacka för hjälpen utan gömde sig under soffan. Först en timme senare gick det att locka fram honom med lite skinka.
