Kvickrot (Elytrigia repens) är sällan ett stort problem i små odlingar men hos mig är det ett av mina mest störande ogräs. Men när fälten är större kan den vara svår att bli av med för oss som inte använder kemiska bekämpningsmedel.
Kvickrot är ett gräs som sprids både med underjordiska utlöpare – rhizomer – och med frön. Fröspridandet undviker man genom att inte låta kvickroten gå i ax, men rhizomerna kräver mer fysiskt arbete. De sprider sig från varje planta och kan bli upp till en meter långa. På rhizomet bildas noder som är startpunkten för nästa planta. Växten lagrar även energi i rhizomerna och om man fräser sönder dem bildas det en ny planta av varje bit. kvickroten är mycket konkurrenskraftig och kan orsaka betydande skördeförluster om den tillåts ta över.
Så över till de goda nyheterna. För det första så är kvickroten sällan ett problem i små odlingar. är ytorna små kan man rensa bort både plantor och rhizom för hand i rabatterna. Se bara till att följa roten nedåt så du får med så mycket som möjligt. I gräsmattan är den aldrig ett problem – dels kan man se gräs som gräs och dels så gillar kvickroten inte klippning så dina vänskapliga grässorter har goda chanser att konkurrera ut den.
En annan fördel för er som fortfarande använder glyfosat är att det är mycket effektivt mot kvickrot.
Slutligen ligger rhizomerna sällan särskilt djupt ner i jorden. De flesta ligger bara några centimeter ner och det är sällsynt att de är djupare än 15 centimeter. Det går inte att jämföra med åkertistel och hästhov vars rötter kan ligga skyddade mer än en meter under jordytan.
Befinner man sig nu i den olyckliga situationen att det är mycket kvickrot i fälten och man inte vill använda kemikalier så krävs det mer arbete. Plöjning har visat sig vara hyfsat effektivt när man vänder ner kvickroten till ett så stort djup att den får använda mycket energi från rhizomerna för att ta sig upp till ytan.
Ännu effektivare är att först fräsa marken så att rhizomerna sönderdelas – och därefter plöja. De små bitarna av rhizom har då inte tillräckligt med energi för att skicka upp en ny planta till ytan.
Men har man tid och energi nog att få bort rhizomerna så är det det bästa man kan göra.
