Tills sist har leveransen kommit. Hade det blivit en riktig vinter skulle jag redan har spridit ut alltihop, men nu fick jag vänta tills marken börjat torka upp. (Och nu förutsätter jag att alla kopplar referensen i bilden.)
Resultatet av markkarteringen visade att jag har ganska sur jord. Inte överraskande eftersom det stod granskog här för ett år sen. PH låg på 5,3 och målet för min jord ligger på minst 6. Då får man räkna lite på hur mycket kalk som behövs. Analysföretaget Eurofins kalkningsrekommendation var 5,2 ton CaO (kalciumoxid) per hektar för att komma upp i pH 6,3. För en allsidig växtföljd är ett pH mellan 6,0 och 6,5 lämplig.
Varför har jag då beställt 12 ton kalk när jag bara har en hektar? Jo, man måste se på vilken kalkningseffekt kalken har. Eftersom jag har beställt kalkkross så består den av partiklar mellan 0 och 2 mm, och ju större partiklar man har desto längre tid tar det innan kalken bryts ner och får effekt.
Så jag räknar med att sprida ungefär åtta ton på min hektar. Enligt beräkningarna kommer jag då upp i ett pH på 6 under första året och ytterligare något under följande år. (man räknar på ettårseffekt och femårseffekt.)
Marken försuras och det försvinner ungefär 100 kg kalk per ha/år genom grödornas upptag, markandning, atmosfäriskt nedfall och gödselmedel. Det bör man på sikt kompensera för. Även om många grödor har rätt stor tolerans mot lågt pH (potatis tål t.ex. pH neråt 5,5) så påverkar pH-värdet dessutom markens förmåga att binda växtnäring. Till exempel blir urlakningen av de viktiga ämnena kalium och fosfor mindre med högre pH.
Högre pH, inom rimliga gränser, minskar alltså gödselbehovet. Eftersom jag beställt dolomitkalk som har högt magnesiuminnehåll så rättar jag dessutom till den bristen också.
Men jag har ju fortfarande inte kommit upp i tolv ton. Skälet till att jag beställde så mycket är att transporten är dyr – så det är lika bra att beställa en full lastbil. Jag har en damm och arrenderad marken som också kan behöva kalk.
