Sedan i november 2016 viktväktar jag. Inte för att jag tror mig kunna uppnå några skönhetsideal – utan för att känna mig lite piggare och rörligare i vardagen. Här är min historia:
Jag har med tiden blivit tämligen fet – 120,6 kg
11 nov – Med tiden har jag likt Gustav II Adolf blivit tämligen fet. Och när vågen igår pekade på 120,4 kilo var jag tvungen att inse att det inte bara var muskler.
Torsdag – då väger jag mig – 118,4 kg
17 nov – Det finns mängder av dieter och olika sätt för att gå ner i vikt. Jag har valt Viktväktarna eftersom det passar mig – det ger mig valfrihet och det är därför en metod som fungerar långsiktigt för mig.
Jag omges av fresterskor – 116,4 kg
24 nov – Att det bara är kvinnor som envisas med att ge mig ätbara saker är ingen sexistisk fördom utan ett sakligt konstaterande efter den gångna veckan. Och ingen ska lastas för det utom jag.
Jag är nöjd med min Fitbit – 116,1
25 nov – Skälet till att jag skaffade ett aktivitetsarmband är att jag håller på att reducera mig själv till en mer behaglig storlek efter principen – Ät mindre rör dig mer.
Det är undantagen som ställer till det – 115,1
1 dec – Jag tillåter mig att vara svag emellanåt. Har redan bestämt mig för att gå upp ett par kilo över jul. Det kan jag kosta på mig tycker jag.
Nu är jag i riskzonen – 114,9 kg
12 dec – Klart jag är glad över att viktkurvan fortfarande pekar nedåt. Men att den gör det trots att jag fuskar riskerar att göra mig oförsiktigt.
Återhämtning – 114,0
22 dec – Förra torsdagen hade jag gått upp ett kilo… Hade varit lite oförsiktig eftersom det gått så lätt och ruckat lite på reglerna. Men nu är jag på banan igen. Ner ett kilo senaste veckan.
Min viktväktarmat – 111,1
9 feb – Jag tycker det är lite knepigt i början att hitta vilken mat som är värd sina poäng, men här kommer en lista över en del saker som jag ätit de senaste månaderna.
